Dagstidning – Definition, Historia och Svenska Exempel

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Enligt svensk lag definieras den som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.

Dagstidningar utmärks av sin regelbundna utgivning och fokus på aktuella händelser. De är tillgängliga för en bred publik och täcker nyheter från hela världen.

I Sverige skiljer sig definitionen något från internationella normer, där minst två utgivningar per vecka ofta krävs.

Vad kännetecknar en dagstidning?

• Svensk lag kräver minst en utgivning per vecka för att kvalificera som dagstidning.
• Internationellt efterfrågas ofta minst två utgivningar per vecka.
• Vanligast är sex- eller sjudagarsutgivning.
• Tidningar riktar sig till en bred allmänhet med allsidig rapportering.
• Opinionsbildning är ett centralt element vid sidan av nyheter.
• Format som broadsheet och tabloid är standard.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

De tidigaste tidningarna

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första och bytte senare namn till Post- och Inrikes Tidningar.

Utveckling under 1700- och 1800-talen

Under 1700-talet ökade antalet tidningar. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första med daglig utgivning.

På 1800-talet växte pressen kraftigt. Den påverkade demokratiseringen med tidningar som Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Vilka dagstidningar finns i Sverige idag?

Antal och namngivning

Sverige har runt 150 dagstidningar. En tredjedel har ”tidning” i namnet, som Hjo Tidning eller Norrköpings Tidningar (1758).

Största aktörerna

Störst är Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, med 416 500 exemplar på vardagar år 2006. Expressen, oberoende liberal, nådde inklusive GT och Kvällsposten 326 000 samma år.

”Tidning” härstammar etymologiskt från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse.

Vilka format används för dagstidningar?

Vanliga format är broadsheet på 600 x 380 mm, traditionellt, och tabloid.

Ordet ”dagstidning” är belagt sedan 1780. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.

Viktiga händelser i svensk tidninghistoria

1. 1645: Ordinari Post Tijdender startar, senare Post- och Inrikes Tidningar. Wikipedia
2. 1700-talet: Antalet tidningar ökar markant.
3. 1776: Dagligt Allehanda blir första dagliga tidningen. Wikipedia
4. 1758: Norrköpings Tidningar grundas.
5. 1863: Göteborgs-Posten startar. Wikipedia
6. 1864: Dagens Nyheter grundas. Wikipedia
7. 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer första gången. Wikipedia

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Vad ligger bakom begreppet dagstidning?

Dagstidningen är en skrift för nyhetsförmedling och opinionsbildning. Den skiljer sig genom sin bredd och regelbundenhet från andra publikationer.

För den som vill jämföra priser på området finns Elpriskollen som en praktisk resurs.

I Sverige har traditionen starkt präglat samhällsutvecklingen sedan 1600-talet. Språktidningen beskriver hur namnet ”tidning” följt språkets utveckling.

Källor och referenser

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.

Primära källor inkluderar Wikipedia, NE och Språktidningen. Etymologi från Wiktionary och specialiserade bloggar som Janolof Bengtsson.

Huvudpunkterna om dagstidningar

Dagstidningar definieras av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. I Sverige sedan 1645, med runt 150 titlar idag. Största är Aftonbladet och Expressen, trots sjunkande upplagor. Format som broadsheet dominerar historiskt.